I helgen var det dags för Sweden Rock Festival igen. I år var det lite svagare line-up än det brukar vara och det kändes som ett par andra europeiska festivaler lyckats locka en del lite tyngre bokningar.
Jag var som vanligt på plats med kameran. Jag hade tillträde till fotodiket på alla spelningar utom Journey, som förbjöd fotografer helt och Judas Priest som bara släppte in ett begränsat antal. Samma gällde Iron Maiden-sångaren Bruce Dickinsons solospelning, men där tillhörde jag de utvalda som passerade nålsögat.
Som vanligt delar jag upp festivalen på flera inlägg. Först ut på onsdagen var en av få ”måste-spelningar” jag sett ut. Min kompis Eriks sons band gjorde nämligen debut på festivalen. Xion består av 5 unga killar som började spela ihop på Rythmus gymnasium i Borlänge. Trummisen äntrade t.o.m. bokstavligen scenen iklädd studentmössa! Bandets äldste medlem är 23 år. Xion spelar oldschool trash-metal. Det går kanske lite för fort för min personliga smak, men de är sjukt duktiga på sin grej och fullkomligt lyser av spelglädje och entusiasm.
Efter Xion väntade hardcore-pionjärerna Biohazard från Brooklyn. Det var ett av bandet som imponerade mest under helgen.
Därefter väntade gitarr-virtuosen Michael Schenker. Han är verkligen otroligt duktig, men det faller på låtmaterialet och blir ganska tråkigt.
Sist ut för min del blev thrash-giganterna Megadeth. Det var en rätt sorglig tillställning, med en Dave Mustaine som stod fastlimmad i golvet och förde tankarna till en långhårig Joe Biden. Kontrasten mot thrash-kollegorna Xions spelning på dagen var slående.
