Photography by Hans Esselöv

Krylbomangel

Igår gick endagarsfestivalen Krylbomangel av stapeln i Torp, utanför Avesta. Line-upen bestod av hårdrock- och punkband. Jag åkte dit främst för att se Hymans igen samt även Xion, där mina kompisars son Liam spelar gitarr. Vi hoppade över de två sista banden på festivalen, för att komma hem i någorlunda tid, men det blev en lång dag med mycket musik ändå.

Xion

Först ut var Lysis ifrån Falun. De spelar något slags melodisk dödsmetall influerat av Göteborgssoundet. Det är ju inte riktigt min musik – det är lite för brötigt och growlande har aldrig varit min grej riktigt. Men dom gjorde sin grej bra. Och jag gillar ju kvinnliga sångerskor.

Därefter väntade Maniak – ett gäng unga, duktiga killar, men återigen för brötigt för min smak.

Därefter väntade Xion – ytterligare ett gäng väldigt unga killar och där spelar alltså mina kompisar Erik och Shaunas son Liam gitarr. Xion lirar Thrash-metal som om det var 1982. Inte min grej fullt ut, men dom är sjukt duktiga och jag kan inte förstå hur de här killarna INTE kommer att hamna på betydligt större scener snart.

Efter de inledande hårdrockbanden var det dags för lite punk. The Sensitives var en ganska trevlig bekantskap. Lite lagom argt, med ett budskap – precis som punk ska vara.

Sedan var det dags för Hymans. Jag har inte längre koll på hur många gånger jag fotat dem. Spelningen var som Hymans brukar vara – d.v.s. bra.

Efter Hymans väntade kvällens överraskning – Sthlmsbandet Twin Pigs. Arg och svinbra punk och av någon anledning är punk med tjejer nästan alltid bra. Först fattade jag dock inte varifrån den manliga sången kom och det gick något rött snöre över fotodiket. Det visade sig vara mikrofonsladden. SÅngaren befann sig nämligen ute bland publiken hela spelningen, en en rätt vild moshpit. Twin Pigs var kul på alla sätt!

Sista bandet jag såg var Asocial, som bildades redan på 80-talet. De har haft ett par längre break dock men kör ihop igen sedan några år. Jätteargt, låtar med ett budskap jag gillar men hardcore är ju inte riktigt min grej och jag föredrar när man faktiskt kan höra vad man sjunger.