Jag har ju lagt upp de bästa bilderna från vårens japanresa i ett antal inlägg, men jag insåg att jag har en hel del kvar. Eftersom jag är sjukskriven och har rätt gott om tid tänkte jag lägga ut lite mer under de kommande dagarna. Bilderna i sig är väl kanske inte så fantastiska, men de visar upp olika aspekter av en kultur som är extremt olik vår. Jag tänkte börja med ett tågtema.
Vi åkte mycket tåg på resan. Vi hade tågpass som heter ”Japan Rail Pass”. Tåg är ett otroligt smidigt sätt att resa med i Japan. Det är punktligt, snabbt, rent och synnerligen välfungerande på alla vis.
Tunnelbanesystemet är lika smidigt det, men ibland är det väldigt mycket folk. Är det för trångt backar man helt enkelt på. Köandet är oerhört disciplinerat, på varsin sida om dörrarna. Ovan ser man automatiska spärrar som är till för att förhindra självmord och olyckor inne på perrongen. Det är också väldigt säkert vad gäller brottsligheten. Vår guide berättade om när hans kollega glömde sin laptop på ringlinjen i Tokyo. 58 minuter senare, när tåget passerade igen, låg hans laptop kvar där han lämnat den.
På stationerna finns ofta flera serveringar och butiker uppe i avgångshallen, men det finns ofta sådana här små kiosker nere på perrongerna som komplement.
Allra mest imponerande är nätet med shinkansen. Det betyder ungefär ”Nya stambanan” på svenska och är de japanska höghastighetstågen. De gör som mest runt 320 km/h men ändå känner man knappt att man rör sig. Däremot går det undan på stationerna – snabbt på och av är melodin. Är man inte beredd när man kommer till sin station är det risk att man inte hinner av. Ett tåg kan komma in 2 minuter efter föregående tåg – på samma perrong och ändå funkar det. Snittförseningen på årsbasis är runt 40 sekunder!
Vill man äta ombord köper man helt enkelt med sig en liten lunchlåda från stationen. Tyvärr tyckte jag de var ganska dyra.
Resans sista tåg var också det sötaste – ett Hello Kitty-tåg tog oss till flygplatsen i Kyoto!