Vi är just hemkomna efter en tur till västkusten med husvagnen. Huvudskälet till att vi åkte just dit var ett besök på Nordens Ark, något vi velat göra länge, efter att ha passerat förbi flera gånger.
Inledningsvis var det många av djuren som inte var så pigga på att visa sig. Det blev inte bättre av horder av barnfamiljer där föräldrarna inte visade någon större insikt i att det kan vara lämpligt att förklara för barnen att man skrämmer djuren och man gallskriker hela tiden. Vi var dock envetna och så småningom fick vi se det mesta av det vi ville se. Det var väl främst röd panda, lo och manvarg vi gick bet på. Pandorna fick ungar vid midsommar så det kan kanske förklara varför föräldrarna höll sig undan.
Vi börjar med parkens verklige superstar – den urgulliga pallaskatten. Glädjen var stor när de två pallaskatterna äntligen hade lämnat sina hus under vårt andra varv i parken. Den lever i vilt tillstånd i Centralasien. Sa jag att den är urgullig? 😀
Lappugglorna hade till vår förtjusning ungar! De var rätt fluffiga.
Slutligen kan man bara konstatera att oavsett storlek så är katter just katter. Den här persiska leoparden hade massor av mysiga sovplatser man byggt åt den i parken. Men som den katt den är så valde den att lägga sig för att vila ovanpå ett steket, inkilad mellan två stängsel. Hade det funnits en pappkartong hade den antagligen valt den…