Jag är ju överhuvudtaget mer eller mindre nybörjare på bildredigering. Jag använder mig mest av Lightroom, men kan egentligen bara det allra mest grundläggande och provar mig oftast fram utan att egentligen veta vad jag gör. Och don’t get me started on photoshop 😀
Jag är sjukskriven för närvarande och har rätt tråkigt om dagarna när inte hustrun är hemma. Idag fick jag syn på en vacker rönn i hagen tvärs över vägen här hemma och lite senare också ett antal hästar som gick omkring i hagen. Jag fick lust att ta några bilder, först med drönaren och sedan med min vanliga kamera.
Rönnen hade väldigt djupa, fina färger och jag fick väl inte till det precis som jag ville, men hyfsat i alla fall. Haken var att himlen blev väldigt starkt mjölkvit och utan detaljer. Jag kunde förstås ha löst det med ett polarisationsfilter, men även det är ett område där jag behöver experimentera en del för att lära mig och idag hade jag inte riktigt tålamod för det.
Istället valde jag att experimentera lite med linjär övertoning i Lightroom och resultatet blev förvånande bra faktiskt, även om det säkert går att göra mycket bättre och säkert finns andra verktyg man kan använda också.
Alla bilderna på rönnen (det är egentligen samma bild med olika beskärning) är tagna med min Mavic Pro-drönare.
När jag var på väg att flyga hem drönaren igen dök några av grannarnas hästar upp i den delen av hagen som ligger närmast oss. Jag vände om och tog några bilder på dem också, men jag aktade mig för att komma för nära utifall de är lättskrämda.
Det blev ett par. tre bilder innan jag tog hem drönaren. Sedan gick jag in för att hämta min EOS 80D.
Rönnen fick vara med på ett hörn här med, men ärligt talat blev flygbilderna lite bättre tycker jag.
Med 70-200 mm-objektiv var det inga problem att komma nära utan att skrämma hästarna. Lite osäker på om jag dragit på för mycket med övertoningen här, men tycker samtidigt att jag fin en ganska dramatisk himmel.
Jag ropade lite på hästarna, som fick syn på mig och såg lite försiktigt nyfikna ut, men tyvärr inte tillräckligt nyfikna för att komma fram. Nästa gång kanske 🙂