Långmyran är ett litet naturreservat i Ludvika kommun, endast 7 hektar stort. Reservatet instiftades så sent som 2017 och anledningen är att här växer guckusko, en av våra mest udda orkidéer.
Dels har guckuskon två fertila ståndare och en annan egenhet som utmärker den jämfört med andra svenska orkidéer är den ihåliga blåsformiga läppen.
Guckuskon blommar i juni och juli. Här i Långmyran börjar ofta blomningen redan före midsommar.
I reservatet finns spänger, som man ska gå på för att inte riskera att skada orkidéerna. Tyvärr är dessa spänger i väldigt dåligt skick och på ett ställe har ett vindfällt träd rivit upp spången helt, så där är man tvungen att gå runt på marken.
Vill man fotografera kan det vara lockande att kliva av spången och ställa sig alldeles intill, i synnerhet om man bara har mobilkamera. Det är dock ingen bra idé. Det är lätt att tro att det inte är någon fara bara man inte trampar på någon blomma, men tyvärr ser man på spåren att många gått omkring alldeles intill blommorna och då trampas marken till och blir kompakt, men försämrad vattengenomströmning som resultat.
På ett ställe växte någon form av konstig svamp i trät på själva spången. Ingen av oss hade sett sådana tidigare.
Även andra orkidéer växer som sagt i reservatet. Är man uppmärksam kan man även hitta små söta grodor i dikeskanten alldeles invid vägen.
Midsommarblomster är måhända inte lika sällsynta som orkidéer, men det är fina ändå.